...och vi fortsätter snickra!

Det går undan i huset ska ni veta! Dags att uppdatera er om vad som hänt sen sist.

I helgen som var har vi häftat upp en diffusionsspärr i form av åldersbeständig plast i tak på ytterväggen. Jag trodde det skulle vara knepigt, men med sex armar och två häftpistoler var det snabbt fixat.

Tak och yttervägg täckt av plast.

När detta jobb var gjort var jag tvungen att åka till jobbet, så Anders och pappa fick fortsätta själva med nästa projekt: dags för tak- och vägg-gips! Efter jobbet åkte jag tillbaka till huset och fortsatte gipsandet. En kompis till Anders kom också ut och hjälpte till. På söndagen, medan jag återigen jobbade, färdigställde min duktiga Anders och min duktiga pappa gipset. Skönt!



Anders och hans vän B gipsar.



Klart!

Klart!

Nu kanske ni tror att vi har fullständig koll på läget och att allt flyter på utan problem. Men nja. Murstocken (som alltså sitter mellan de två ingångarna till köket) är fortfarande ett litet huvudbry. Det får bli ett utav nästa helgs projekt.

Såhär ser murstocken ut just nu. Om en vecka ser det förhoppningsvis betydligt bättre ut! Där de där gipsbitarna står lutade förresten, där ska vårat kylskåp stå.

Projektet för veckan blir att spackla skarvarna mellan gipsskivorna samt spackla över skruvskallarna. Det arbetet har jag tagit ansvar över, och igår kväll var jag där ute och spacklade som attan. Ganska mysigt faktiskt. Jag lyssnade på poddradio, filosoferade och spacklade. Perfekt! Lager nummer två av spackel ska jag åka ut och fixa ikväll.

Kände mig ganska tuff när jag åkte bussen hem igen klädd i mina nya snickarbrallor!

Let the husrenovering begin!

För både min och er skull, kära vänner, så tänkte jag som sagt uppdatera er om hur min och Anders husrenovering fortskrider.

Vårat första projekt blir att renovera köket. Det befintliga köket är idag väldigt litet och ja, väldigt icke-funktionellt för permanentboende. Vägg-i-vägg med köket ligger idag ett sovrum, och vår tanke är att slå ut väggen mellan kök och sovrum och göra ett större kök. Stort projekt, yes! Men fasen så kul det ska bli!

I onsdags var jag och Anders ute i huset för att riva två väggfasta garderober i sovrummet-som-ska-bli-kök. Av bara farten så spontanrev vi väggen mellan sovrummet-som-ska-bli-kök och vardagsrummet. Helt oplanerat! Så extremt (i ordets rätta bemärkelse) olikt Anders, men jag hoppas jag får se den sidan av honom fler gånger! Jag menar, han googlade inte "spontanriva innervägg" en endaste gång! (Hehe, förlåt Anders, jag älskar dig!)

Jag har givetvis tagit kort på resultatet...men en före-bild missade jag fullständigt! Jag lovar bättring på den fronten.

I den öppningen ni ser på bilden har det alltså varit en vägg med en smal dörr i.

I lördags var det så dags för att riva väggen mellan det befintliga köket och sovrummet-som-ska-bli-kök. Det var jag, Anders och min pappa som utrustade med kofot, hammare, och kaffe tog oss an projektet.

FÖRE.
Det här är alltså hela det befintliga köket. Pyttelitet.

FÖRE.
Det var alltså väggen bakom bänkskåpet som skulle rivas. Spis, kylskåp och väggskåp hade vi plockat bort tidigare.



EFTER.
Väggen borta! Sett från "kökshållet".

EFTER.
Väggen borta! Sett från "sovrumshållet". Plötsligt har vi ett stort härligt och ljust rum! Har ni sett vårat fina golv? Jag älskar det!


Sen var det dags för att riva spånskivorna på väggarna och pappen i taket. Slitigt och dammigt arbete, men fort gick det! Vid lunchtid på söndagen var allt rivet.

EFTER.
Rensade väggar och tak, alla spikar utdragna och städat på golvet och min pappa på ett hörn. Plötsligt ser vårat kök ut som en jättelik bastu.
 

EFTER.
Den här bilden tog jag igår kväll. Såhär ser det ut när man tittar in i det gamla köket nu (jämför med bild nr 2 ovan). Även här har vi rivit en dörr och gjort en större öppning in i köket.

Helgens sista projekt blev att slänga skräp. Här är några, men långt ifrån alla (!), av de säckar med skräp vi samlat ihop...

 



Fortsättning följer, det vill jag lova!

Hemmagjorda julklappar, del 1

Nu såhär post-julafton när alla julklappar är öppnade så kan jag äntligen visa de hemmagjorda julklappar som låg under våran gran.

Först ut är ett överkast i lapptäckesmodell som jag sydde till mamma och pappa. Jag tror jag började med det i slutet av sommaren, så det har tagit sin lilla tid. Men fasen vad roligt det är att sy lapptäcken!

Jag har ansträngt mig väldigt noga för att lapparna ska hamna kant i kant med jämna rutor, och det lönar sig verkligen när man ser slutresultatet! Men nu dröjer det nog innan jag gör ett så här stort lapptäcke igen, för det här med att få vadden och bakstycket på plats...gnnnn! Bita sig i tungan är vad man får göra.

Överkastet är ca 260x260 cm och jag har använt mig av 36 lappar från fem olika bomullstyger. Täcket är vadderat med vanlig vadd. 

 Jag är mycket nöjd och stolt över mig själv! Mamma och pappa också...

Det känns precis som att vara kär

Jag vet inte när jag och Anders började prata om att köpa hus första gången. Längesen är det i alla fall. Det senaste året, sen vi la ut lägenheten till försäljning, har pratet varit väldigt intensivt och visningarna väldigt många. Jösses vad många visningar vi gått på. Men trots det har vi inte hittat det där perfekta huset. Alltid har det varit något. Och har det inte varit något uppenbart som "för slitet", "för litet" eller "för dyrt" så har det varit "det där andra". Det där som man inte kan sätta fingret på, det där som bara kan beskrivas som att "det känns fel". För tusan vad det här husletandet har varit förenat med ångest. Hus som gett ångest, bostadsområden som gett ångest, ja hela grejen med att påbörja det här stora husäventyret har stundvis varit ångest.

Men inte den här gången. Den här gången, med det här huset, känns allt så bra. Det känns precis som att vara kär. Jag och Anders var ute vid vårat (snart!) hus igår, och jag sa det till Anders i bilen att "var fan är min ångest? Inte för att jag på något sätt vill ha den här, men var är den?". Men det är väl som med allt. När man hittar rätt så är det rätt och då finns det inga tvivel. När vi har drömt om var vi helst skulle vilja bo så har detta område varit ett av dom. På den gatan där vårat hus ligger har vi tidigare varit och tittat på två andra hus, så vi har ju uppenbart dragits ditåt. Så jag börjar tro på det här med tredje gången gillt.

Så nu börjar det riktiga äventyret. Renoverandet. Inredandet. Att skapa vårat första från grunden gemensamma hem. Det ska bli fantastiskt. Och jag känner mig så lugn! Så märkligt men härligt lugn! Jag känner ingen stress över att vi måste bli klara nu nu nu eller att allt måste vara tipp topp på en gång. Vi tar det i vår takt. Fan vad kul det här ska bli.

Vad sägs om att få följa renoveringen här i bloggen?


Här kommer de allra första bilderna inifrån huset. Och de allra första bilderna som tagits på oss inne i huset!

Här spexas det i det rum som kommer bli vårat matrum.

Anders i trappan upp till vardagsrummet.

Ett alldeles nytt år

Egentligen är jag inget stort fan av nyårsaftnar. Jag skulle inte ha några som helst problem med att stanna hemma i mjukisbrallor och äta mackor till middag. Ska jag vara helt ärlig så var det det jag var mest sugen på att göra igår också. Stanna hemma, alltså.

Men jag är så glad att vi pallrade oss iväg, jag och Anders, och firade in det nya året med några av världens bästa människor! Och även om jag har lite blandade känslor inför nyårsfirande, så är det nåt magiskt med att tillsammans med sina vänner räkna ner dom där sista sekunderna av det gamla året, och sen kramas de första sekunderna av det nya. Då pirrar det faktiskt i magen, det måste jag säga.




 

Hjärta.

Ja, och nu är det ett nytt år. Ett välkommet sådant. Jag har så otroligt mycket att se fram emot det här året, och det känns fantastiskt! Nu börjar äventyren.



...och ett äventyr är lite extra stort...

Dagens middagstips

Jag bara måste tipsa er om en så himla god och framförallt ENKEL morotssoppa som jag gjorde nyss (och sitter och sörplar på NU)!

Hacka två gula lökar och fräs i lite smör i en kastrull. Skala och skiva ett halvt kilo morötter. Stoppa ner morötter, 8 dl vatten och två grönsaksbuljongtärningar i kastrullen tillsammans med löken. Låt koka i en kvart. Mixa soppan till önskad konsistens med en stavmixer direkt i kastrullen. Häll i 2,5 dl matlagningsgrädde. Koka upp. Klar!

Drygt en halvtimmes arbete och du har en supergod soppa!

(I receptet, som jag hittade på nätet, serverade de soppan tillsammans med keso smaksatt med ingefära.  Jag valde två ostmackor istället. Gött.)

Adventspyssel

Sedan 2006 har jag haft som tradition att köpa mig en liten prydnadstomte varje jul. Det har med andra ord blivit några tomtar nu och jag har sen förra julen haft en idé om att jag ska fixa någon form av hem till dem.

Häromdan klippte och klistrade jag ihop ett litet tittskåp, där tomtarna får bo!



Bild tagen i motljus, därav dålig kvalitet...

 

Den första tomten fick jag som sagt 2006, då var mamma och pappa på julmarknad i Sandhamn och köpte tomten som sitter på en snöboll (våning två) till mig. Året därpå, 2007, hittade jag en tomte i samma stil på Gamla stans julmarknad. Sen var samlandet igång, och det är alltid i samma bod på Gamla stans julmarknad jag köper dem. I lördags flyttade årets tomte (hen som gungar) in i tittskåpet. Mycket nöjd!

(Om det är nån nu som uppmärksammat att jag om jag samlat sedan 2006 borde ha sju tomtar men har åtta, så vill jag meddela att jag av någon anledning som jag inte minns köpte två tomtar 2010.)

Här är en bild på hela mitt adventsfönster, förresten. Och för att inte tala om utsikten! Helt otroligt vad vackert det är med solsken och snötyngda trädgrenar. Får man några såna dagar under vintern så står jag lätt ut med kylan och mörkret.