Men inte den här gången. Den här gången, med det här huset, känns allt så bra. Det känns precis som att vara kär. Jag och Anders var ute vid vårat (snart!) hus igår, och jag sa det till Anders i bilen att "var fan är min ångest? Inte för att jag på något sätt vill ha den här, men var är den?". Men det är väl som med allt. När man hittar rätt så är det rätt och då finns det inga tvivel. När vi har drömt om var vi helst skulle vilja bo så har detta område varit ett av dom. På den gatan där vårat hus ligger har vi tidigare varit och tittat på två andra hus, så vi har ju uppenbart dragits ditåt. Så jag börjar tro på det här med tredje gången gillt.
Så nu börjar det riktiga äventyret. Renoverandet. Inredandet. Att skapa vårat första från grunden gemensamma hem. Det ska bli fantastiskt. Och jag känner mig så lugn! Så märkligt men härligt lugn! Jag känner ingen stress över att vi måste bli klara nu nu nu eller att allt måste vara tipp topp på en gång. Vi tar det i vår takt. Fan vad kul det här ska bli.
Vad sägs om att få följa renoveringen här i bloggen?
Här kommer de allra första bilderna inifrån huset. Och de allra första bilderna som tagits på oss inne i huset!
| Här spexas det i det rum som kommer bli vårat matrum. |
| Anders i trappan upp till vardagsrummet. |
stort JA till att följa renoveringsarbetet i bloggen!!
SvaraRaderaOch vilka märkliga rullgardiner de har haft... Men det ser verkligen gulligt ut!
Håller med Amanda, Gud så kul det ska bli att följa det här :-)
SvaraRadera