För lång eller kort eller smal eller bred, jag vill hitta rätt men ser bara fel

Igår var jag på stand-up i Gustavsbergs hamn med min mamma och min sambo och såg den här killen uppträda. Så himla mysigt, vi åt middag på uteserveringen och efteråt bjöds vi på komik! Han var väldigt duktig tycker jag, och sa en del saker som fick mig att tänka till litegrann. Bland annat drog han skämt om den typ av människor som är så sjukt svåra att imponera på (och det var särskilt vad han kallade sushi-stockholmare som han syftade på...). Ni vet, den typen av människor som inte tycker att nånting är riktigt bra, att det alltid kunde varit lite lite bättre...ni vet? Han berättade bland annat att han varit på en Stevie Wonder-konsert. Stevie hade suttit där vid sitt piano och sjungit sina fantastiska hits och publiken hade sjungit med och det hade varit en perfekt kväll! Efter konserten hade nån kille högt sagt att "nää jag hade nog förväntat mig lite mer!". Komikern undrade då vad faaan Stevie kunde gjort mer?! Herregud Stevie Wonder i egen hög person hade suttit och sjungit sina egna låtar, det är ju ascoolt, hur kan man inte vara nöjd?!

Jag satt och tänkte lite efter det här skämtet. Visst känner man igen det här beteendet? Både hos sig själv och hos andra (ja alltså jag skulle aldrig nånsin klaga på en Stevie Wonder-konsert, men liksom...när det gäller andra grejer). Varför gör man så? Varför är man ute efter absolut perfektion? Visst, hade Stevie suttit tyst hela konserten, servitrisen spottat i maten, regnet öst ner hela solsemestern eller vad det än må vara, då har man väl rätt att inte vara nöjd. Men det känns som att man så ofta låter ett litet litet "fel" förstöra en hel upplevelse. Så dumt.

Nej, i fortsättningen ska jag verkligen försöka att vara mer nöjd. Fokusera mer på det postiva än det negativa. Försöka bortse från små skavanker, för vem tusan bryr sig? Jag tror man skulle må mycket bättre av det, och det vore ju fruktansvärt hemskt att bli en sushi-stockholmare!

Dagens sjukaste onagi

Jag var och träffade Amanda i stan idag. Imorse innan jag åkte hemifrån så funderade jag på om det är nåt särskilt jag behöver, som jag kan passa på att köpa när jag ändå är i stan. Kom på att jag tänkt köpa en överstrykningspenna, då alla mina tagit slut, så det måste jag köpa idag!

När jag sen träffar Amanda så är bland det första hon säger "jag har present till dig!" och så halar hon upp en...överstrykningspenna, ur väskan. Hennes pappa hade typ köpt ett 200-pack och nu hade Amanda tagit med sig en till mig.

Utan att jag berättat att jag tänkt köpa just en sådan. Utan att ens veta att jag behöver en sådan.

Hur sjukt? Hur ofta behöver man liksom köpa en överstrykningspenna? Och hur ofta får man en överstrykningspenna, bara sådär, av en vän? Sick sick sick!

(Och varför hennes pappa köpt ett 200-pack överstrykningspennor kan man ju också undra...)

Hemma!

Åh vilken bra weekend det blev! I lördags, våran enda heldag, var det superbra väder och vi kunde ta en lång dagstur upp på fjället. Ser ni masten där uppe på berget? (Nej det gör man inte, såg jag nu när jag publicerade. Masten är i alla fall uppe på den högsta punkten man ser på bilden.)


Upp dit bestämde vi oss att vi skulle gå. Väldigt blandad terräng...ibland så brant att jag undrade om jag skulle orka, ibland upptrampade stigar längs porlande fjällbäckar, ibland blöta kärr...i uppförsbacke. Men vi kämpade på! Vid lunchtid stannade vi vid en sjö belägen på flera hundra meters höjd och åt matsäck, och där blev vi omsprungna av en stor flock renar! Hur många som helst, säkert 60 stycken...om inte fler! Efter lunchstoppet var det nästan bara vandring uppe på kalfjället kvar tills vi var framme vid...


...masten! We did it! Utsikten där uppifrån var...ja vad säger man, breathtaking.


Ser det inte ärligt talat ut som en målning?! Byn man ser där nere är Hemavan. Om ni klickar på bilden och förstorar den så ser ni röda hus precis bakom landningsbanan, det är vandrarhemmet där vi bodde. (Nähä, det gick visst inte att klicka och förstora...)

Fantastiskt var det att vandra i alla fall! Härligare (och jobbigare) än jag trodde. Efter vandringen upp till masten så har jag haft sån sjuk träningsvärk i bålen, det känns som att jag tränat core nonstop en hel helg. Vandring är mycket balansträning det... Lågintensiv träning for sure. Jag gillar det! Vi har redan börjat planera lite inför nästa vandring...

Igår vid 17 satte vi oss på bussen hem och strax innan 7 imorse var vi framme vid Cityterminalen. Många timmars sömn blev det ju inte, att sitta och sova är inte toppenskönt så förutom träningsvärk så har jag ont i nacken och har varit sjukt seg hela dagen av sömnbristen. Så idag har saker och ting gått väldigt långsamt. Jag har tvättat massa tvätt och det är väl typ det jag gjort. Ja, och gjort biff stroganoff på över ett kilo kött, och jag tror fan jag lyckades! Om fullkornsris ska vara lite...hårdare, än vanligt ris, det vill säga...

Nu blir det Fångarna på fortet och sen mååånga timmars sömn i egen mjuk säng...

Vi gå över daggstänkta berg, fallera

Om några timmar åker jag och Anders till Lappland och vandrar i berg. Det var min födelsedagspresent till honom och äntligen bär det av! Nu får vi hoppas att vädret och...ja alla andra förutsättningar är på vår sida. Jag har köpt nya vandringskängor som är så sjukt sköna (allvarligt talat, när man lyfter på foten känns det som att det är skon som lyfter på hälen, inte jag. Amazing!), och jag längtar efter att få använda dom!

Lappland! Hej och hå vad kul det ska bli! Nu måste jag fortsätta med packningen... Hörs när vi kommit hem igen!

Vilken daaag!

Jag bestämde mig imorse för att jag idag skulle köpa den där mobiltelefonen som jag under en tid sparat ihop pengar till. På Mediamarkt i Nacka var den slut, men det skulle finnas några kvar i Barkarby. Tog bussen till Slussen, tunnelbanan till centralen och pendeltåget till Jakobsberg. Där hade dom byggt om fullständigt och jag kände inte igen mig alls. Studerade en busskarta och hittade en buss som såg ut att gå förbi Barkarby handelsområde. Och det gjorde den, gick förbi alltså. När jag insåg att nej den här bussen kommer inte ta mig till nåt Mediamarkt så ropades det ut i högtalarna att nästa stopp är Akalla. Fuuuck!

I Akalla gick jag av och hittade ganska snabbt en buss som skulle ta mig till Barkarby station. Väl där var det en näst intill en omöjlighet att hitta en buss som skulle gå till handelsområdet, men en snäll busschaufför visade mig rätt buss. Den skulle avgå om 24 min. Väntaväntavänta. På Mediamarkt hittade jag äntligen min telefon, men vänta nu, den är typ 600 spänn dyrare än i Nacka! Jag blir skitsur och lyckas på nåt vänster få ner priset till det som Nacka erbjuder.

Happy happy skuttar jag ut ur butiken. Har tur och bussen tillbaka kommer precis när jag kommer till hållplatsen. Men bussen är proppfull och det står en väldig massa människor som ska åka med. Alla utom fyra får plats på bussen. Jag är en av dom. Bussen går två gånger i timmen. Bajs.

Går in på Plantagen och dricker kaffe medan jag väntar. När jag ska gå ut och ställa mig vid busshållsplatsen igen öppnar sig himlen och regnet vräker ner. What to do, jag vill inte missa ännu en buss. Bara att ställa sig under bar himmel (Paraply? Nej. Busskur? Nej). Bussen kommer, och jag åker tillbaka till Barkarby och ska ta pendeln hemåt igen. Den är försenad. 22 min. Väntaväntavänta. Tåget kommer, jag åker till centralen, tar tunnelbanan till Slussen. Min buss hemåt går om två minuter, perfeeekt! Mamma ringer och frågar om jag vill äta donkenmat med henne och jag säger jaaa jag är helt slut!

Sätter mig på bussen och kommer till kaffebacken, då ropar busschauffören ut att det skett en seriekrock innan Skurubron, så det här kommer nog ta ett tag... När jag suttit på bussen dubbelt så lång tid som jag brukar är jag äntligen framme. Något trött, men jag har i alla fall en sprillans Sony Ericsson Hazel med mig. Som jag längtat!

Bröllop, 14 augusti 2010

Som ni kanske vet så har jag en moster som är endast 10 år äldre än mig. Under min uppväxt så har jag hela tiden upplevt henne som vuxen. Jag minns i alla fall att när jag var fem år gammal och satt på hennes säng och såg på när hon böjde upp ögonfransarna inför sin konfirmation, så tyckte jag att hon var väldigt vuxen. Fast inte sådär vuxen som de andra, hon var annorlunda. Hon lekte mer med mig, och var ungdomligare och så ritade hon så fint (särskilt hästar) och när vi var och badade var jag så imponerad av att hon kunde dyka!

Igår gifte hon sig med mannen hon varit tillsammans med sen jag var åtta år. Givetvis blev det väldigt speciellt och emotionellt (jag grät som ett barn typ hela vigseln...), bruden var ju ändå en person funnits relativt nära mig under hela mitt liv. En person som jag alltid sett upp till (och velat vara som).

Det var verkligen ett fantastiskt bröllop! De hade blandat traditionella bröllopstraditioner med personliga tolkningar och satte verkligen sin egen prägel på bröllopet. Bland annat gick de både in och ut ur kyrkan till akustiska versioner av Guns n' Roses-hits, och dansade brudvals till Nothing else matters med Metallica. Fokus på detaljer var något de verkligen lagt ner engagemang i, och jag tror att det var det som gjorde att det blev så bra och fint och fantastiskt och framförallt roligt!

Fina moster, lyckas jag någon gång i framtiden anordna ett hälften så bra bröllop så kommer jag vara lycklig!

För egen del började gårdagens festligheter typ här...

...och slutade ungefär här...

En fantastisk dag, helt enkelt!

Det är som det brukar

Japp nu börjar vi närma oss mitten av augusti och ni vet vad det är som gäller: längtan efter skolstarten sätter igång. Så är det för mig i alla fall. Just nu ser jag så vansinnigt mycket fram emot skolan! Efter att ha haft skolpaus såhär i drygt tre månader så känner åtminstone jag mig väldigt inspirerad, kunskapstörstig och motivationen är på topp! Supertaggad! (Med tanke på detta borde jag kanske planerat så att jag skriver C-uppsatsen på hösten istället för våren...äh, det blir bra ändå!)

Dessutom längtar jag massor efter lite mer vardagsliv. Gå upp hyffsat tidigt fem dagar i veckan, klä sig fint och borsta håret varje dag (so not happening på sommaren!) och liksom...vara i stan (ärligt talat, totalt den här sommaren har jag definitivt spenderat mindre tid på tunnelbanan än vad jag normalt gör på en vecka under skoltid!).

Oj glömde visst att posta det här inlägget! Nu är klockan 22:54 och det är dags för sömn! Godnatt!

Bostadssökande

...inte jag alltså, men väl en söt liten katt!

Såhär är det, min bror och hans flickvän har en liten katt som heter Clementin. Tyvärr har de inte längre möjlighet att behålla honom. Att avliva Clementin är det sista de vill göra, så min bror bad mig kolla med mina vänner om ni eller någon ni känner skulle vara intresserad att ta hand om honom?

Han är 9 månader gammal och förbaskat söt!

Gårdagens samtal

Anders amerikanska faster är på besök i Sverige, och Anders träffade henne under ungefär två timmar igår.

Sara - Gick det bra att prata engelska?
Anders - Ja, men lite ringrostig är man ju. Jag hade lite svårt att förklara hur Sveriges politik såg ut under Gustav III's tid.

Vänta vänta vänta nu...här har vi alltså en faster karln inte träffat på över ett halvår och under de ynka två timmar de spenderar tillsammans pratar de om...politik på 1700-talet?!?

Hitt på nåt!

Nu på sommaren har jag och Anders inte så jättemånga dagar då vi är helt lediga båda två, så vi försöker ta vara på dessa dagar och har märkt dom som "Hitt på nåt!"-dagar i våra kalendrar. I tisdags hade vi en hitt på nåt-dag och bestämde oss för att åka till Kolmården! Riktigt bra beslut, särskilt eftersom det, om jag inte minns helt tokigt, var 13 år (!!) sen jag var där sist. Blir man nånsin för gammal för att fascineras av stora/vilda/exotiska djur? Don't think so!

På vägen hem stannade vi vid CityGross i Kungens Kurva och gick bananas över hur billigt allt var! Anders gick loss fullständigt vid konserverna och jag köpte hem så mycket BRA och BILLIGT kött som nu ligger i frysen och gör att jag känner mig helt vansinnigt förmögen. Älska CityGross!

Snyggunge!

Tänkte bara säga att jag känner mig så vansinnigt snygg idag! I am gorgeous! Snyggast i stan!

(Ja Amanda, mina nya leggings hjälper till lite på traven...)