Skämskudde fram, tack!

Måste bara berätta nåt som jag tycker är så sjukt pinsamt! Jag var och åt lunch med Anders på KTH idag. Då träffade vi på en kompis till honom som jag träffat några gånger, vi kan kalla honom N, han ser mig och säger "heeej Sara!" och jag svarar så klart "heeej!" tillbaka. Ett par minuter senare när jag och Anders satt oss för att äta, så frågar Anders mig "varför hälsade du inte på N för?" och jag svarar att what, det gjorde jag ju! Det visade sig att Anders bara inte hört att jag sa hej (vilket i sig är lite konstigt i och med att det var inget pip-hej, jag sa det rätt så högt, men skitsamma), ja och sen var det bra med det. För Anders alltså. Inte för mig.

Alltså jag vet inte hur det är med er men för mig känns verkligen som att jag ska dö skämsdöden när jag tänker på att Anders gick runt i typ två minuter och trodde att jag inte hade hälsat på en av hans vänner som högt och tydligt hade hälsat på mig. Han måste ju i två minuter tyckt att jag var värsta bitchen och typ världens otrevligaste brud som bara ignorerar folk och typ "talk to the hand!". Alltså åhhh jag sitter här typ högröd i ansiktet och typ vrider mig på stolen av skam bara av att tänka på det. Det spelar liksom ingen roll att Anders nu vet att jag hälsade, de två minuterna när han trodde att jag inte hälsade går ju liksom inte att göra ogjorda.

Vad känner ni? Tycker ni att jag är ett miffo eller kan ni förstå hur extremt pinsamt jag tycker det är?