Saker som jag längtar efter

Packa upp allt vårat nya porslin och ställa in i våra nya köksskåp. Hänga upp mina fina sovrumsgardiner i vårat sovrum. Bygga en platsbyggd garderob helt efter våra egna behov och önskemål. Vakna i vårat hus på morgonen, gå in i köket och sätta igång kaffebryggaren och stå och titta ut genom fönstret medan kaffe blir klart. Komma hem efter en lång dag och slänga mig i våran stora soffa. Gå ut på verandan med en kopp kaffe och kisa mot vårsolen. Hitta en vitsippa. Öppna fönstrena och höra fågelkvitter. Laga mat och duka fint. Köpa en bukett tulpaner. Äta frukost utomhus. Få besök och bjuda på fika. Inreda vårat sovrum så att det blir sådär fint och mysigt och rogivande. Hänga upp våra inramade Monet-planscher ovanför soffan. Ligga i Anders knä i våran nya soffa och se på film. Placera ut mina ljuslyktor och ljusstakar på lämpliga platser i huset. Hänga upp vår lampa ovanför köksbordet. Titta ut genom fönstret och se mer av färgen grön än av färgen grå. Min Sex and the City-box. Amanda.

Projekt: Golvet

Dags för renoveringsuppdatering! Nu börjar det hända riktigt spännande saker!

Idag har golvet slipats i både kök och vardagsrum. Vi hade först tänkt att göra det själva, men efter lite googlande insåg vi att det verkar ganska knepigt (särskilt om man vill att det ska bli snyggt...), så vi beslutade att låta ett proffs göra jobbet. Det kostar en slant, men jag tror det kan vara värt det flera gånger om! Dessutom hade vi ju ändå behövt hyra maskiner och avsätta en massa tid (och tid är ju som bekant pengar...).

Så idag har vi alltså haft en kille från en golvfirma i huset hela dagen. Med tanke på alla maskiner och verktyg och grejer han hade med sig så är jag rätt glad över vårat beslut att inte göra det själva...

Det blir verkligen SÅ BRA! Jag känner mig alldeles fånigt lycklig över hur fint det blir. Golven var ganska slitna innan och solblekt på sina ställen, och efter att vi rivit väggar och så var det också ganska skadat och ojämnt i färgen. Så det blir verkligen stor skillnad!


FÖRE. Såhär såg ena ingången till köket ut...ja, imorse. Där den där ljusa vågräta randen är har det tidigare suttit en tröskel, därav missfärgningen.
 

EFTER. Samma ställe bara några timmar senare! Märket efter tröskeln är nästan helt borta!

EFTER. Jämnt i färgen och ljust och fräscht och åhh vad bra det blir!

Vi fick dock inte njuta av det fina, jämna, ljusa golvet särskilt länge. För strax såg hela golvet ut såhär...

Haha! Det här kallas att nåta, har jag precis lärt mig. Det vill säga, fylla i springorna mellan golvbrädorna med nån sorts fog. Imorrn ska golvet slipas igen, och då ska alltså det här svarta slipas bort. Kvar ska bara vara fog i springorna. Sen ska golvet lackas i flera omgångar och imorrn kväll är det klaaart! Återkommer med bild på slutresultatet...

Om pengar, förtroenden och Lill-Babs

För nån vecka sen (tror jag...alltså jag är helt desorienterad vad det gäller dagar, har ingen koll alls!) så sålde jag ett soffbord på Blocket. När kvinnan som köpte det kom för att hämta det och betala så  upptäckte hon att hon bara hade en femhundring i plånboken (jag sålde det för hundra) och jag hade ingen växel. Jag fick en bra känsla för den här kvinnan och kände att jag kunde lita på henne, så jag erbjöd henne att  ta med sig bordet ändå, ta mitt kontonummer och föra över hundringen till mitt konto när hon kom hem. Det tyckte hon var en bra idé, så så blev det.

Efteråt kände jag mig...ja, lite dum. Ja nästan lite naiv. Kunde jag verkligen lita på att jag skulle få mina pengar? Visserligen handlade det bara om en ynka hundralapp, men ändå. Är jag så lättlurad och blåögd? Jag fick ju som sagt en bra känsla av den här kvinnan och kände inte att jag tog en risk...men borde jag stått på mig ändå? Hade jag varit lika naiv om det gällde tusen kronor?

Dagen efter trillade hundringen in på mitt konto. Så, ingen skada skedd och den bra känsla jag fick av henne var alltså befogad.

Häromdagen lyssnade jag av en slump på en podcast där de pratade om det här med att bli blåst på pengar. Programledaren citerade då Lill-Babs som ska ha sagt "hellre blåst nån gång vart femte år än att gå omkring och tro illa om människor". Jag kände bara när jag hörde det att DÄR satte hon huvet på spiken! Det är exakt den inställningen jag vill ha (och kanske har utan att ha formulerat det så). Självklart ska man inte vara dumdristig, tycker man att nåt verkar skumt ska man ju givetvis backa. Men när man som jag faktiskt får en bra känsla och känner förtroende för en människa, då är det bara att köra! Hellre blåst på en hundring än att bli bitter och misstänksam.

Äta, sova, bajsa, spackla, spackla, spackla...

Jag pratade med min kära vän Malin igår, och hon skällde ut mig lite för att jag inte uppdaterat bloggen på två (!) veckor. Jag lovade henne en uppdatering, och här kommer den! Och det var banne mig på tiden!

Jag tror att anledningen till att jag inte bloggat är för att vi sen jag uppdaterade sist i stort sett "bara" spacklat, slipat, spacklat igen, slipat, spacklat lite till, slipat...och så vidare och vidare och vidare. Det kräver sjukt mycket jobb och tålamod, men det ser inte så himla kul ut på bild. Dessutom så känns det just nu inte som att vi direkt går framåt i renoverandet, då det är stökigare och smutsigare och dammigare än nånsin i köket. Vi river ner mer än vi bygger upp, känns det ibland som. Men vi går framåt, det vet jag ju att vi gör. Framsteg sker hela tiden! Men var snälla och ge oss lite beröm nu...I think we need it...

I förra inlägget lovade jag att visa en "efter-bild" på murstocken. Här kommer den!

FÖRE

EFTER! Mycket nöjd med den insatsen!

Nu ska murstocken bara målas. Imorrn ska vi åka och köpa färg och förhoppningsvis hinna måla också. Ä-n-t-l-i-g-e-n!



Linslusen fick vara med på ett hörn (bokstavligt talat).

Sen jag skrev senast har vi (mest jag...) också jobbat stenhårt med att bredspackla murstocken "från framsidan" (sett från vardagsrummet alltså). Jag missade att ta en ordentlig före-bild, men här är iaf en bild där man ser hur det såg ut halvvägs in i arbetet ungefär.

 

 Som ni ser så har vi jämnat till kanten (till vänster på bild) med gips. Ytterhörnen förstärkte jag sedan genom att spackla in stålhörn. Detta för att man när man dunsar in i vägghörnet inte ska förstöra själva väggen. Skitbra grej!

 

Efter mycket slit ser det nu ut såhär! Börjar typ grina av stolthet när jag ser den här bilden. Fasen, det gjorde vi bra! På bilden ser det ut som att väggen är vit runt om spisen, men den är tyvärr spackelgrå. Så det ska målas (vitt) även här.

Så, det var allt för idag det! Vi har förresten också fått upp foder runt fönsterna, men när jag var ute och fotade idag så fick jag för mig att jag redan visat bild på det... Men men, det får ni se nästa gång!

...och vi fortsätter snickra!

Det går undan i huset ska ni veta! Dags att uppdatera er om vad som hänt sen sist.

I helgen som var har vi häftat upp en diffusionsspärr i form av åldersbeständig plast i tak på ytterväggen. Jag trodde det skulle vara knepigt, men med sex armar och två häftpistoler var det snabbt fixat.

Tak och yttervägg täckt av plast.

När detta jobb var gjort var jag tvungen att åka till jobbet, så Anders och pappa fick fortsätta själva med nästa projekt: dags för tak- och vägg-gips! Efter jobbet åkte jag tillbaka till huset och fortsatte gipsandet. En kompis till Anders kom också ut och hjälpte till. På söndagen, medan jag återigen jobbade, färdigställde min duktiga Anders och min duktiga pappa gipset. Skönt!



Anders och hans vän B gipsar.



Klart!

Klart!

Nu kanske ni tror att vi har fullständig koll på läget och att allt flyter på utan problem. Men nja. Murstocken (som alltså sitter mellan de två ingångarna till köket) är fortfarande ett litet huvudbry. Det får bli ett utav nästa helgs projekt.

Såhär ser murstocken ut just nu. Om en vecka ser det förhoppningsvis betydligt bättre ut! Där de där gipsbitarna står lutade förresten, där ska vårat kylskåp stå.

Projektet för veckan blir att spackla skarvarna mellan gipsskivorna samt spackla över skruvskallarna. Det arbetet har jag tagit ansvar över, och igår kväll var jag där ute och spacklade som attan. Ganska mysigt faktiskt. Jag lyssnade på poddradio, filosoferade och spacklade. Perfekt! Lager nummer två av spackel ska jag åka ut och fixa ikväll.

Kände mig ganska tuff när jag åkte bussen hem igen klädd i mina nya snickarbrallor!

Let the husrenovering begin!

För både min och er skull, kära vänner, så tänkte jag som sagt uppdatera er om hur min och Anders husrenovering fortskrider.

Vårat första projekt blir att renovera köket. Det befintliga köket är idag väldigt litet och ja, väldigt icke-funktionellt för permanentboende. Vägg-i-vägg med köket ligger idag ett sovrum, och vår tanke är att slå ut väggen mellan kök och sovrum och göra ett större kök. Stort projekt, yes! Men fasen så kul det ska bli!

I onsdags var jag och Anders ute i huset för att riva två väggfasta garderober i sovrummet-som-ska-bli-kök. Av bara farten så spontanrev vi väggen mellan sovrummet-som-ska-bli-kök och vardagsrummet. Helt oplanerat! Så extremt (i ordets rätta bemärkelse) olikt Anders, men jag hoppas jag får se den sidan av honom fler gånger! Jag menar, han googlade inte "spontanriva innervägg" en endaste gång! (Hehe, förlåt Anders, jag älskar dig!)

Jag har givetvis tagit kort på resultatet...men en före-bild missade jag fullständigt! Jag lovar bättring på den fronten.

I den öppningen ni ser på bilden har det alltså varit en vägg med en smal dörr i.

I lördags var det så dags för att riva väggen mellan det befintliga köket och sovrummet-som-ska-bli-kök. Det var jag, Anders och min pappa som utrustade med kofot, hammare, och kaffe tog oss an projektet.

FÖRE.
Det här är alltså hela det befintliga köket. Pyttelitet.

FÖRE.
Det var alltså väggen bakom bänkskåpet som skulle rivas. Spis, kylskåp och väggskåp hade vi plockat bort tidigare.



EFTER.
Väggen borta! Sett från "kökshållet".

EFTER.
Väggen borta! Sett från "sovrumshållet". Plötsligt har vi ett stort härligt och ljust rum! Har ni sett vårat fina golv? Jag älskar det!


Sen var det dags för att riva spånskivorna på väggarna och pappen i taket. Slitigt och dammigt arbete, men fort gick det! Vid lunchtid på söndagen var allt rivet.

EFTER.
Rensade väggar och tak, alla spikar utdragna och städat på golvet och min pappa på ett hörn. Plötsligt ser vårat kök ut som en jättelik bastu.
 

EFTER.
Den här bilden tog jag igår kväll. Såhär ser det ut när man tittar in i det gamla köket nu (jämför med bild nr 2 ovan). Även här har vi rivit en dörr och gjort en större öppning in i köket.

Helgens sista projekt blev att slänga skräp. Här är några, men långt ifrån alla (!), av de säckar med skräp vi samlat ihop...

 



Fortsättning följer, det vill jag lova!

Hemmagjorda julklappar, del 1

Nu såhär post-julafton när alla julklappar är öppnade så kan jag äntligen visa de hemmagjorda julklappar som låg under våran gran.

Först ut är ett överkast i lapptäckesmodell som jag sydde till mamma och pappa. Jag tror jag började med det i slutet av sommaren, så det har tagit sin lilla tid. Men fasen vad roligt det är att sy lapptäcken!

Jag har ansträngt mig väldigt noga för att lapparna ska hamna kant i kant med jämna rutor, och det lönar sig verkligen när man ser slutresultatet! Men nu dröjer det nog innan jag gör ett så här stort lapptäcke igen, för det här med att få vadden och bakstycket på plats...gnnnn! Bita sig i tungan är vad man får göra.

Överkastet är ca 260x260 cm och jag har använt mig av 36 lappar från fem olika bomullstyger. Täcket är vadderat med vanlig vadd. 

 Jag är mycket nöjd och stolt över mig själv! Mamma och pappa också...